Lunginflammation (pneumoni) – hostar slem

Luftrören som går ner till lungorna delar upp sig i flera mindre luftrör som förgrenar sig i hela lungan. Kring dessa tunna luftrör finns det klasar av luftfyllda blåsor. Dessa kallas för alveoler och har som uppgift att absorbera syre. Vid en lunginflammation fylls dessa alveoler med slem/vätska och blir inflammerade. Vätskan/slemmet innehåller bland annat pneumokocker, mykoplasma och andra bakterier och virus.

Kroppen reagerar då genom att hosta för att få upp slemmet och bakterierna. Inflammationen kan också orsaka feber.

Lunginflammation kallas även för pneumoni.

Symtom på lunginflammation

Symptomen kan se väldigt olika ut men några vanliga symptom är:

• Feber
• Ont i bröstet när du hostar
• Hosta med brun/grönt slem
• Andfåddhet
• Muskel- och ledvärk
• Trötthet och utmattning
• Huvudvärk

Om du misstänker att du har lunginflammation ska du uppsöka läkare. Med hjälp av blodprover och lungröntgen får du svar och rätt behandling.

Lunginflammation barn

Lunginflammation drabbar alla, även barn. Barn kan få andra symtom, framför allt barn yngre än sju år.

• Pipande eller väsande andning
• Snabbare andning i kombination med hosta
• Blek och orkeslös
• Kräkningar
• Magont

Olika typer av lunginflammation

Om du får lunginflammation i båda lungorna kallas det för dubbelsidig lunginflammation.

Om du bara får inflammation i en del av lungan kallas det för lobär lunginflammation. Om du har en lobär lunginflammation så är den oftast orsakad av bakterier (oftast mycoplasma pneumoniae).

Vid KOL är det ofta haemophilusbakterien som orsakar lunginflammationen.

Om det är virus som orsakar lunginflammationen så är det ofta influensavirus eller RS-virus.

Vad orsakar lunginflammation?

Främst är det bakterier och virus som ligger bakom lunginflammation. Bland bakterierna är pneumokocker de vanligaste, ungefär 50 %. Andra bakterier inkluderar bland annat Haemophilus influenzae, Chlamydophila pneumoniae och Mykoplasmapneumoni.

Bland virus Rhinovirus, RS-virus, coronavirus, influensavirus och adenovirus.

Läs mer om olika orsaker till lunginflammation här. 

Coronavirus, covid-19 och lunginflammation

I och med coronautbrottet som började i Kina december 2019 har coronaviruset och sjukdomen covid-19 fått stor uppmärksamhet. Coronaviruset låg bland annat bakom pandemier som MERS och SARS.

Coronaviruset som upptäcktes i Kina 2019 är en ny variant som inte setts tidigare. Det nya coronaviruset SARS-CoV-2 orsakar symtom i luftvägarna, från milda besvär med hosta till allvarlig lunginflammation. Sedan december 2019 har över 200 000 smittats med viruset och 8000 personer har dött till följd av sjukdomen covid-19, som orsakas av det nya coronaviruset. Utbrottet klassas som en pandemi av Världshälsoorganisationen WHO.

Smittar mest i början av sjukdomen

Lunginflammation smittar genom luften men också om bakterier och virus genom händer kommer in i näsa, ögon eller mun. Lunginflammation smittar som mest i början av sjukdomen. Oftast drabbas små barn och äldre människor eftersom de inte har lika starkt immunförsvar.

De som lider av den kroniska lungsjukdomen KOL har också en ökad risk för att drabbas av lunginflammation.

Lunginflammation utan feber

Att drabbas av lunginflammation är ofta förenat med feber, men i vissa fall kan du ha lunginflammation utan feber. Detsamma gäller när du äter smärtstillande läkemedel för att dämpa smärtorna. Dessa läkemedel dämpar också febern.

Behandlas med antibiotika

Bakteriell lunginflammation behandlas med antibiotika. Vid en antibiotikabehandling stabiliseras sjukdomen inom 3 – 6 dagar. Sen kan det ta ytterligare några veckor tills att du blir helt frisk. Vanligtvis tar det en månad att återhämta sig från en lunginflammation, även om du har långvarig hosta och trötthet. Har du svårt att andas kan du få andningshjälp på sjukhus.

Förr i tiden, innan antibiotikan upptäcktes, var lunginflammation en väldigt svår sjukdom som många dog av. Idag dör fortfarande människor av lunginflammation men då oftast äldre människor som samtidigt har andra sjukdomar.

Egenvård – ligg inte ner för länge

Stå hellre än att ligga ner. Lungorna fungerar bättre när du står. Om du ligger ner kan du ha huvudet högt genom att lägga många kuddar bakom ryggen.

Drick mycket vatten – både för att slemmet blir lättare att hosta upp då och för att du förlorar mycket vätska när du har feber.

Vaccinera dig mot influensan

Eftersom influensavirus kan orsaka lunginflammation kan man minska risken att drabbas av lunginflammation genom att vaccinera sig mot influensan. Läs mer om influensa och vaccinationen.

Förebygg lunginflammation

I regel handlar mycket av de förebyggande åtgärderna om att stärka immunförsvaret så att den har bästa förutsättningar för att bekämpa infektioner.

Goda matvanor, regelbunden motion och tillräckligt med sömn stärker immunförsvaret. Då rökning skadar lungorna bör du sluta med rökning.

Vaccin mot lunginflammation

Du kan även vaccinera dig mot lunginflammation. Vaccinet är mot pneumokocker och minskar risken för infektion med 70 %. Främst gäller vaccinering dig som tillhör en riskgrupp för lunginflammation.

De som tillhör riskgruppen är äldre än 65 år, är diabatiker, har en hjärtsjukdom, lungsjukdom eller försvagat immunförsvar.

Dödlighet

För de allra flesta ligger dödligheten för lunginflammation på mindre än 1 %. Äldre personer eller personer med andra lungproblem är siffran högre. För de som måste läggas in på sjukhus kan siffran stiga upp mot 10 %

Innan antibiotikan uppfanns , avled cirka 30 % av alla personer med lunginflammation.