Syrgas – inte alltid nödvändigt vid kol

Koldrabbade med en måttligt nedsatt syresättning lever inte längre om de får långtidsbehandlingar med syrgas, jämfört med patienter utan syrgas, enligt den hittills största studien på området.


Magnus Ekström är specialistläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona och har skrivit ledarkommentarerna till denna omfattande studie som publicerats i New England Journal of Medicine.

– Med de här resultaten i ryggen tror jag vi kommer att förändra indikationen för syrgasbehandling i svensk sjukvård. Det har inte hänt på över 30 år, säger han i ett pressmeddelande.

Sjuksköterska som demonstrerar hur man ska sätta på sig en syrgasmask.

Tidigare studier har visat att hemsyrgas förbätrrar överlevnaden hos patienter med lungsjukdomen kol och svår hypoxi (medicinsk term som betyder att syresättningen är kraftigt nedsatt.)

Många gånger ges däremot syrgas även till patienter med måttlig hypoxi, en grupp patienter som är störst inom området ”syrebrist vid kol”. Men om behandling egentligen gett någon effekt har varit oklart fram tills nu.

– I och med den här studien finns det inte längre några belägg för att rutinmässigt sätta in syrgasbehandling på dessa patienter, säger Magnus Ekström.

Beskrivning av studien

Studien innefattade 738 kolpatienter som hade måttliga problem med syresättningen. Deras sjukdomsbild hade även sett oförändrad ut under längre tid. Hälften lottades till att få syrgasbehandling medan resterande fick klara sig utan syrgas.

Deltagarna följdes under en 19 månaders period.

De slutgiltiga resultaten visade att syrgasbehandlingen varken förbättrade överlevnaden eller förkortade tiden till först sjukhusinläggningen.

– Om patienten skulle klara av att gå betydligt längre efter syrgasbehandlingen, eller om personen upplever att andfåddheten minskar så kan terapin vara befogad. Men om effekten uteblir så finns inget stöd för att ge syrgas vid måttlig hypoxi, säger Magnus Ekström.